Aj aj, så ont det gör!

Aj aj, så ont det görHär för cirka 2 veckor sedan – vilket var måndagen den andre juli – så var jag ensam med barnen. Klockan var omkring 18 och vi hade precis ätit kvällsmat. Min son på 6 år ville gärna spela lite på datorn, så det fick han lov till medan min dotter satte sig ner med sina dockor. Allt var mycket bra. Jag var redo att borsta deras tänder och därefter skulle de till sängs ackompanjerat med en liten sagoläsning. Vi har alla våra rutiner i livet. Oavsett hur spontan man är så har vi några saker som upprepar sig varje endaste dag, om det så är att borsta tänderna och utöva gymnastik om morgonen eller om det är att mötas på kontoret klockan 6 och få komma loss klockan 14 så har vi alla våra små upprepningar dag ut och dag in.

Den kvällen blev min värld vänd upp och ner på huvudet, för plötsligt fick jag ont i magen – och då menar jag så ont att jag nästan sjönk ihop på golvet i vardagsrummet medan barnen förskräckta tittade på mig. Utan att gå in i för många detaljer så blev jag hämtad av ambulansen och bortförd till akuten där sjuksköterskorna provade att ta reda på vad det var som var fel med mig. Det fanns en lång rad gissningar, men inga hundraprocentiga svar på vad det kunde vara.

Även om vi har sjukförsäkring i Danmark och alla kan komma till läkaren oavsett storleken på ens plånbok så kan det ta lång tid att ta reda på vad som är fel.

Under de kommande 3 dagarna tillbringade jag totalt 28 timmar fördelade över 3 olika sjukhus, Bispebjerg, Herlev och Gentofte. Slutligen fick jag svar på min smärta, njursten!

För dem som inte vet vad det är så är det en liten förkalkning eller sten i njuren som är på väg att passera. Beroende på storlek kan utvägen bli att man opererar bort den med laser genom urinröret eller så passerar den genom systemet på egen hand. Min var 3 mm x 7 mm, så läkarna skulle vilja att jag lät den passera av sig själv. Jag var lättad att inte behöva ha något genom urinröret, men å andra sidan så skulle det också ta längre tid.

Det var självklart en lättnad att det bara var en njursten och inget allvarligare. Dessvärre är smärtan av denne lille Satan helt oförutsägbar. Vissa dagar är bättre då man kan ha 6 bra timmar utan att märka så mycket medan man under andra dagar kan ligga i 3 timmar i rad med smärtor och vrida sig som en orm på golvet. För de som känner till njursten så kan man ändå inte förstå sig på smärtan. Det gör sinnessjukt ont – och nu kommer det roliga. Fler studier har gjorts på vad som gör mer ont: födsel eller att lida av en njursten. Gissa var smärtan är störst? Japp, njursten. Om man söker lite på nätet så kan man också se att flera kvinnor som både har försökt att föda och att ha njursten säger att njurstenen är mer smärtsam.

Jag ser mig själv som en man som både är stark fysiskt och mentalt, men njurstenen har tryckt mig ner med ett hårt grepp kring nacken. Det har nu gått lite över 2 veckor och det roliga med det hela är att smärtan fortfarande finns där, vilket betyder att jag ännu inte har passerat njurstenen. Jag kommer att ta mig till en undersökning igen nästa vecka för en CT-skanning så att de kan se hur långt den är kommen, och om där inte finns några förbättringar så ska den opereras bort.

Jag måste säga att denne lille uppdatering har tagit mig ett par dagar att skriva. Ja, på grund av smärtan, när man vet att den kommer men inte när och i vilken grad, så har man inte lust till annat än att ligga i sin säng.

Saknade uppdateringar

Njurstenen är även grunden till de saknade uppdateringarna eller nya skrifter på sidan. Jag har helt enkelt varit utslagen av en liten njursten.

Mitt mål för hemsidan i år var att jag skulle nå att ha 50 000 besökare per månad, och den glädjande överraskningen efter bara 6 månader är att jag i juni månad har haft hela 80 000 besökare, vilket har överstigit min vildaste fantasi. Nu tänker jag därför på att jag möjligtvis kan nå att komma förbi de 100 000 besökande per månad. Om det sker så har jag verkligen någonting att fira. Tjohoo!

Såsom tidigare skrivet så har jag inte riktigt gjort någonting på sista tiden på grund av njurstenen. Därför lovar jag att så snart stenen är ute och jag är på fötterna igen så ska jag skapa nytt innehåll minst en gång i veckan, och ni kan tro att jag glädjer mig åt detta!

Paprikor och tappade tänder

Som några av er kanske vet så har jag två barn. I skrivande stund är pojken 6 år medan flickan är 3. Jag försöker givetvis att uppfostra dem till att bli bra människor, ge dem fantastiska upplevelser och lära dem det som jag vet. Jag försöker alltså att ge någonting vidare som jag hoppas att mina barn kommer att kunna använda i framtiden. Man kan dock även lära sig en del av sina barn.

Min son är som många andra pojkar. Han är glad för bilar, rymden och dinosaurier. Han har också ett intresse för livet, människokroppen, blommor, djur och träd. Han vill gärna veta var maten kommer ifrån. Därför har vi tillsammans gjort ett litet experiment där vi har köpt in olika frukter och grönsaker samt beställt stenar, frö och vad det nu kan vara för att se om vi kan få det till att växa. På det sättet kan vi få maten från vår egen jord utan att köpa det för pengar i butiken. Så ja, vi har både fått tomater, citroner, avokadoer och många andra ting till att gro, men det som han mest är glad för är paprikafruktbusken.

paprikafruktbuskenPlantan/busken står på vår altan och det kan vara lite svårt att se vad som försiggår, men jag kan upplysa om att det finns fler paprikafrukter på den. Det roliga är att de på inget vis är så stora som de paprikor som man köper i butikerna, men i gengäld så smakar de fantastiskt. De har ett helt annat djup och söthet över sig som saknas hos de stora. Det är därför inte sista gången som vi gör ett sådant litet experiment, och jag förmodar också att vår altan kommer att innehålla en del flera buskar, plantor och träd till nästa år.

pojkenHär är en bild av min underbara son och som man ser har han tappat två framtänder i övre delen av käken och han har nu en smula besvär med att tugga. Det är dock en av de saker som man måste stå ut med när man växer upp. Om hemsidan fortfarande är online tills då och du läser detta: vet att jag älskar dig med hela mitt hjärta och att jag alltid kommer att finnas där för dig oavsett vad.

Det var allt för den här gången.
Jag hoppas att ni alla njuter av den trevliga sommaren.
Med vänliga hälsningar, Alexander

Relaterade artiklar

One Comment

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Close